Jag har alltid fått höra att havet är starkt
Nu fick jag känna på hur starkt det på riktigt är
Första gången jag var ute, med segelbåten din
Vi körde mest med motor, hon hette Louise Pionin
Vi valde lugnare vägen genom Södertäljekanalen
Vi frågade om hjälp och slussade för första gången
Snart blev vi blöta i motvind och du ville vända hem
Jag sa »Jag vill till Sandhamn, vi vänder inte än«
Åkte in i en vik, pausade resan lite grann
En iller skrämde mig på klippan där jag skulle hoppa i land
Ja det tog tid att lägga till, vi gick på på samma grund
Sen åt vi middag och du slöt ögonen en stund
Regnbågen kom fram när jag skulle lossa båten
Halkade på alger men fick ett grepp om pulpiten
Hängde ner från fören, hade skadat mina knän
Mot det vita skrovet och det värkte rätt rejält
Vi tog oss in till Trosa, bensinen höll på att ta slut
Vi möttes av lanternor och lila undervattensljus
Gick till bastun där på natten och värmde upp min själ
Sen följde några vilodagar och en havets-frukt-diet
Du hann fylla år, det bjöds på pannkakor till frukost
Såg en skådis där vid kajen, hon råkade titta rakt på oss
Pyntade för båtplats, stannade kvar en sista natt
Hade hittat nya krafter, det var dags att lämna plats
Vi skulle inte ner till Landsort, det hade vi bestämt
Vi skulle vända inåt landet fast det blev inte som vi tänkt
Vi red ut på stora vågor och plötsligt var vi där
En röd övermäktig fyr, är det Landsort vi har här
Östersjöns djupaste punkt, här har de sänkt ner bråte
Radioaktivt och kemiskt avfall, allt vi inte vill ha på land
Vi såg ingen annan båt och det var lätt att förstå
Solnedgången var magi men inget en hann tänka på
Jag stirrade i Eniro på sjön i telefon
Och i famnen min låg södra Stockholms skärgårds båtsportkort
När jag försökte zooma i pappret med en rörelse med fingrarna
Höll jag det för mig själv, min hjärna ville lägga ner
Försökte hjälpa till men ville inte störa
Du ropade »Håll i dig, det är det bästa du kan göra«
Propellern flög upp, gjorde inte som den ska
Fyra hästars Yamaha, i en jättevåg la den av
När du kan, kör mot land
Kryssa fram, kurs mot fyren
Det finns grund här, men de ligger djupt där under
Vi måst komma på rätt sida om fyren
Kolla bakom dig älskling
Där är Sverige, det är öppet för oss
Vi kan återvända hem
Men om vi dör här och ingen märker
Drar åt våra flytvästar
Vi har bara djuren här
Det är en säl som visar vägen
Och några måsar ler i vågorna
Vi tänkte dom i norra hamnen säkert stod och skålade och hurrade
När vi tog oss in mot Ankarudden, på rätt sida om fyren
Väl inne där i viken, blev vattenytan lugn
Din arm var helt förstörd, du släppte rodret för en stund
Vi såg bryggor längre fram och näckrosor i grupp
Där fanns en före detta gästhamn, vi styrde dit och ankrade upp
Hörde havet bakom skogen, ett hemskt starkt brus
Vi drack Landsort Lager, nere på restaurangen
Och framtiden var ljus
Comentarios
Deja tu comentario: